Stor efterfrågan – men liten tillgänglighet – på preventiv vård i Sverige

July 5, 2019
KTS-1200x600.jpg

Majoritet av befolkningen vill att hälso- och sjukvården ska vara engagerade i att arbeta förbyggande med deras hälsa.

Men idag är det bara en liten del av vårdens resurser som satsas på preventiva åtgärder, trots kunskapen om att det kan ge stora vinster för individen, vårdsystemet och samhället i stort.

Kantar Sifo har under april 2019 genomfört en undersökning av befolkningens inställning till hälsofrämjande insatser och deras upplevelse av hur vården arbetar med prevention, det vill säga med att aktivt förhindra att sjukdom uppstår eller undvika att ett sjukdomstillstånd förvärras. Undersökningen genomfördes på uppdrag av PwC, tillsammans med hälso- och sjukvårdsföretagen Roche Diagnostics, AbbVie, Apoteket och Tamro.

Enligt undersökningen gör hela 93 procent av respondenterna aktiva livsval för att förbättra sin egen hälsa.Enkäten visar att information från en läkare, som dessutom är styrkt av dåliga provresultat, är det som i störst grad (78 procent) skulle motivera respondenterna till att förbättra sin hälsa.

Av de tillfrågade anger 40 procent att de kan tänka sig att använda teknik för självmonitorering av medicinska värden. Därtill kan 79 procent av alla respondenterna tänka sig att dela egeninsamlad hälsodata med sin vårdgivare. Undersökning visar också att hälften av respondenterna önskar att vården i sina beslut ska lägga stor vikt vid data som individen själv har samlat in om sin hälsa. Bland de som har två eller fler diagnoser är det nästan två tredjedelar som vill att vården lägger stor vikt vid deras egeninsamlade hälsodata. Självmonitorering vid diabetes och blodförtunnande behandling är exempel på sådana – idag väl etablerade – hälsodataberoende samarbeten mellan patient och hälso- och sjukvård.

Majoriteten anser inte att vården har högt engagemang i prevention

Samtidigt är det endast en tredjedel av respondenterna som tycker att vården i hög eller mycket hög utsträckning är engagerade i deras hälsa i förebyggande syfte och nästan lika många anser att vårdens engagemang är lågt eller mycket lågt.

Hälso- och sjukvårdslagen fastslår att “Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa”. Samtidigt visar en WHO-rapport från 2014 att uppskattningsvis endast 3-4 procent av den offentliga hälso- och sjukvårdens budgetar i Europa är riktade mot prevention .

För många diagnoser är tidig upptäckt en viktig faktor som påverkar behandling och minimerar negativa konsekvenser av sjukdomen. Implementering av nationella screeningprogram för vissa sjukdomar, till exempel cervixcancer, har konstaterats kunna rädda liv . Ändå genomförs de inte fullt ut .

– Att bara 12 av de 21 regionerna i Sverige har infört primär screening för HPV, trots att det rekommenderas i nationella vårdprogrammet för prevention av livmoderhalscancer, visar tydligt på den stora förbättringspotentialen i hälso- och sjukvårdens primärpreventionsarbete, säger Magnus Göransson, vd på Roche Diagnostics i Sverige.

Att ställa om till ett mer preventivt hälsoarbete kommer på kort sikt att vara en kostnad. Effekter kommer i vissa fall att uppstå på kort sikt och i andra fall på betydligt längre sikt. Oavsett tidsperspektiv måste prevention ses som en investering i hälsa. Vinster med ökad prevention kommer inte enbart att ses inom hälso- och sjukvården, utan även i andra delar av systemet, exempelvis genom sänkta kostnader i sjukförsäkringen.

Sekundärprevention viktigt vid hjärtsvikt

Även med sekundärprevention finns det mycket att vinna. Hjärtsvikt är idag den enskilt största diagnosen vid Sveriges medicinkliniker. Omkring 200 000 personer i Sverige beräknas ha en symptomgivande hjärtsvikt och årligen sker cirka 60 000 vårdtillfällen på sjukhus på grund av hjärtsvikt [6]. För hjärtsviktspatienterna i Sverige är det viktigt med uppföljningsprogram inom primärvården för att undvika akuta omhändertaganden på sjukhus. En validerad diagnostisering som kan utesluta hjärtsvikt redan i primärvården, utan vidare utredning med ekokardiografi, kan förbättra vårdkedjan för patient, sjukvården och samhället.

Idag finns många sådana här exempel på preventiva möjligheter, men de implementeras långsamt och ojämlikt över landet. För att uppnå ett friskare Sverige måste vården och dess partners värdera all den kunskap som redan finns och som ligger oanvänd och satsa resurser på att införa den. Mer om orsaker och möjliga lösningar på dagens obalans mellan sjukvård och prevention finns att läsa i den rapport som tagits fram av PwC, tillsammans med Roche Diagnostics, AbbVie, Apoteket och Tamro.